jag såg i upplands-brotidningen idag att något väldigt sorgligt har hänt.

en av mina kusiners kompisar har två små flickor, och nu i slutet av mars så fiick hon en liten pojke som döptes till Marcus Elias, som nu i mitten av april gick bort, plötslig spädbarnsdöd har jag hört att det var. så hemskt! om det känns så hemskt att veta att någon man träffat har förlorat sitt barn så kan jag aldrig vara ett uns i närheten av hur dom måste känna sig (föräldrarna). jag vet itne var jag  ska säga/skriva mer än att jag tänker på er och vet att ni kommer att ta er igenom det här och minnas honom som er lilla skatt, för det vet jag att han var.