poem.
Farväl
Änglar väntar tyst vid min bädd
nu min tid är kommen.
Av allting jag nu i hela världen har sett
jag känner det ända in i stommen
att jag på både kärlek och vänskap är mätt
och väntar nu tyst på domen.
Någon tar sakta min hand
hon kramar den mjukt och ömt.
Jag känner att jag nu ska lämna detta land
och mitt hjärta är nu slut och tömt.
Jag lyfter mot skyn
jag svävar så lätt
blickar ner från skyn
skådar den vackraste jag någonsin sett
mitt livs kärlek i tårar
det är inte lätt.
jag väntar på dig min älskade
var inte rädd
jag vid din dödsbädd kommer stå
med vingar och vitklädd.
av: ida-lii lovén makkonen.
Kommentarer
Trackback